EileenSanda

:::Man vet alltså vilket enzym som är skadat, och man vet var genen för detta enzym sitter. Det framgår att enzymet ''används'' av mitokondrierna, men att själva den genetiska skadan inte finns där, utan i en av cellkärnans kromosomer (nämligen den trettonde). Detta betyder att man bör kunna avgöra om en person är bärare av anlaget med hjälp av ett enkelt DNAtest av ett blodprov, precis som det står i avsnittet ''Ráðgeving av pørum''. Om det blir vanligt att göra sådana test när gravida kvinnor ändå undersöks, så kan det mycket väl leda till att antalet sjuka nyfödda barn går ned. Det skulle vara intressant att veta om det redan är så. Procentsatsen bärare påverkas dock inte särskilt mycket av detta.

:::Källan bekräftar att det snarare är 1 på 25 (alltså 4%) som är anlagsbärare än 1 på 20, som det nu står i de danska och norska artiklarna. Jag rättar detta. Jag skulle också vilja använda källan som referens. Är det rätt uppfattat att den kommer från ett artikelarkiv för tidningen [[Sosialurin]]? [[Brúkari:JoergenB|Jörgen B]][[Brúkarakjak:JoergenB|<small>''(Tú kanst svara á føroyskum)''</small>]] 13. jan 2017 kl. 21:26 (UTC)