Munurin millum rættingarnar hjá "Brúkarakjak:EileenSanda"

1.392 bytes løgd afturat ,  4 ár síðan
 
::Eg haldi, at hatta talið ið tú nevnir, 4% ella 5% gott kunnu broytast við tíðini, bara tað at eitt barn kemur afturat, kann sikkurt broyta hatta talið, ella hvat? Tað kann eisini hugsast, at komandi foreldur, ið vita at tey eru berarar, antin lata vera við at fáa sær børn ella fáa hjálp til at fáa børn, ið ikki hava føroysku sjúkuna. Eg veit ikki, um tað verður gjørt longu nú, men tað hevði givið góða meining í hvussu so er. --[[Brúkari:EileenSanda|EileenSanda]] ([[Brúkarakjak:EileenSanda|kjak]]) 13. jan 2017 kl. 09:26 (UTC)
 
:::Nej, den källan från 2009 hade jag inte sett, och den svarade på en del av mina frågor; stort tack! Den ger ju mycket klarare information om sjukdomen än vad Steuerwalds artikel gör.
:::Man vet alltså vilket enzym som är skadat, och man vet var genen för detta enzym sitter. Det framgår att enzymet ''används'' av mitokondrierna, men att själva den genetiska skadan inte finns där, utan i en av cellkärnans kromosomer (nämligen den trettonde). Detta betyder att man bör kunna avgöra om en person är bärare av anlaget med hjälp av ett enkelt DNAtest av ett blodprov, precis som det står i avsnittet ''Ráðgeving av pørum''. Om det blir vanligt att göra sådana test när gravida kvinnor ändå undersöks, så kan det mycket väl leda till att antalet sjuka nyfödda barn går ned. Det skulle vara intressant att veta om det redan är så. Procentsatsen bärare påverkas dock inte särskilt mycket av detta.
:::Källan bekräftar att det snarare är 1 på 25 (alltså 4%) som är anlagsbärare än 1 på 20, som det nu står i de danska och norska artiklarna. Jag rättar detta. Jag skulle också vilja använda källan som referens. Är det rätt uppfattat att den kommer från ett artikelarkiv för tidningen [[Sosialurin]]? [[Brúkari:JoergenB|Jörgen B]][[Brúkarakjak:JoergenB|<small>''(Tú kanst svara á føroyskum)''</small>]] 13. jan 2017 kl. 21:26 (UTC)
2.845

rættingar